En reflexion från vävmässan: Så enormt mycket vackert, så fantastiskt välvävt. Vilket underbart hantverk och sådan djup kunskap det finns om vävtekniker.
En annan reflexion från vävmässan: Var finns nytänkandet i vävningen? Varför så mycket bakåtblickande i gamla tekniker? Var finns det djärva, utmanande, ungdomliga?
Jag tror att en viktig fråga för oss vävare är: Hur hittar vi relevans hos dagens unga?
Utställningen Next Level Craft kändes som det mest nytänkande jag såg i Umeå.
HannaKristines kjol i lin med inslag av cosplayperuker fick mina tankar att spinna loss kring det här med unga och hantverk.
Jag har en 18-åring på hemmaplan som lägger enormt mycket tid på just cosplay, vilket fick mig att tänka på båda våras förhållningssätt till kreativitet. Vi älskar båda hantverk, hen lägger tid och pengar på smink och peruker samt att åka Sverige runt på
konvent för att träffa likasinnade. Jag lägger tid och pengar på att sticka och väva och sätter mig på tåget till Umeå för att hitta inspiration och likasinnade.
Hen tycker nog att jag är rätt mossig i mina uttryck (men gillar sockarna jag stickar). Jag har gått ifrån att tycka att det hen gör ju är lite skojigt, till att se att det är en viktig subkultur som skapar meningsfullhet och kreativa uttryckssätt för ganska många ungdomar mellan ungefär 13-14 och uppåt 25-30-årsåldern.
Vad är då Cosplay? Jag citerar från
Cosplay-SM:s hemsida:
"Ordet cosplay kommer från sammanslagningen av engelska orden 'costume' och 'play', och har haft en lång och rik historia i både den japanska manga/anime-kulturen och den amerikanska sci-fi-kulturen. När man cosplayar så försöker man representera en fiktiv karaktär så nära som möjligt, genom allt från skor, kläder och peruk, till smink och uppträdande. Tävling i cosplay har blivit en seriös konstform, med källor i allt från comics, anime, manga, tv-spel, filmer, tv-serier."
I Sverige cosplayar en främst på
konvent, som väl ungefär kan beskrivas som en vävmässa men med inriktning på framförallt österländsk populärkultur. Numera täcks även andra kulturer in, min unge cosplayar karaktärer från en amerikansk Internetserie som heter
HomestuckDet största konventet i Sverige är
Närcon som i juli samlade 7,000 [sic!] ungdomar i universitetslokalerna i Linköping. Andra svenska konvent är
KultCon i Jönköping,
ConFusion i Göteborg och i helgen går
Kawaiicon av stapeln i Sundsvall. Alla, förutom Närcon, drivs som ideella föreningar av och för ungdomar.
Det kreativa uttrycket är mycket viktigt när en cosplayar. För att få tävla så måste en i de flesta fall ha gjort hela dräkten själv. Det kräver hantverksskicklighet och materialkunskap. (Bilderna ovan är från Nordic Cosplay Championship 2014,
här finns fler bilder)
Jag kan se att min unge lärt sig flera saker genom cosplayandet och som möjligen kan få påverkan på hens yrkesval: Hen går sista året på bildestetisk linje på gymnasiet och funderar på om det här med peruker och kroppsutstyrsel är något som går att livnära sig på. I alla fall utveckla vidare ett tag.
HannaKristines perukkjol fick mig att tänka på att vi vävare måste finnas i sammanhang som är relevanta för just ungdomar.
Vi måste vara där ungdomar finns, nästla oss in i deras värld som kan handla om cosplay eller dataspel, kläder, inredning eller något helt annat. Dagens ungdom har andra scener och erfarenheter än vi har, de lever med Internet på ett sätt som jag tror vi medelålders inte riktigt kan föreställa oss. Vad gör det för deras syn på hantverk, hur kan vi finnas med i de forum som är relevanta för ungdomar?
Ett försök till segmentering av unga är
Ungdomsbarometerns livsstilsgrupper. Jag kan väl tycka att de generaliserar lite väl grovt, men icke desto mindre: Vem kan vi vävare nå? Hos vilka unga kan vi få vävning att bli viktig i deras intresse och uttryck?
Jag vet inte hur det ska gå till, jag vet bara att det är viktigt för att vävningen ska få nytänk. Kanske borde vi ha vävstolar på NärCon och visa cosplayungdomarna hur de kan göra sina egna dräkter alldeles från grunden? Kanske finns det andra sammanhang?
För övrigt måste jag säga om just HannaKristine att jag imponeras av hennes bredd: Förutom cosplaykjolar finns stor kunskap om bindningslära och utforskning av hur gamla fälltäcken kan nytolkas. Tradition och nytt, på en gång. Det är så det blir bäst.
Till sist bjuder jag på en fotokavalkad med några av min cosplayande unges olika Homestuck-karaktärer. Och tillägger att valet av "hen" som pronomen är högst medvetet, det är så hen vill tilltalas.
